Smältsvetsning

Smältsvetsning

Smältsvetsning är en av de två olika typer av metoder som man använder inom modern svetsning. De båda typerna innefattar flera olika varianter som fungerar på liknande sätt. Vad gäller just smältsvetsningen så brukar man räkna in gassvetsning, bågsvetsning samt laser- och elektronstrålesvetsning.

Gassvetsningen fungerar precis som namnet antyder genom att man använder två olika typer av gaser för att svetsa. Gaserna man använder i den här metoden är acetylen och syre. Man har under arbetets gång två separata gasflaskor med de båda gaserna i. Gaserna leds sedan ut till handtaget genom två slangar. Till syret ska man alltid använda en blå slang medan man till acetylen ska använda en röd. Gaserna blandas sedan i handtaget och leds slutligen ut till munstycket med hjälp av två ventiler. Man kan också ställa in exakt hur man vill ha sin gasblandning. Den vanliga svetslågan består av 50% syre och 50% acetylen.

I munstycket där gasen strömmar ut så tänder man helt enkelt eld på den för att börja svetsa. Metoden går ut på att man tillför så pass mycket värme så att tillsatsmaterialet smälter samman med materialet. Man lägger alltså den smälta metallen i mellanrummet mellan de två saker man vill sammanfoga.

Gassvetsningen kan också utföras på två olika sätt. Det ena kallas för frånsvetsning medan den andra kallas för motsvetsning.  Frånsvetsning används om materialet är mellan 2,5-3 millimeter tjockt. Motsvetsningen är bättre för grövre metaller mellan 3-6 millimeter.

Metallbågsvetsningen som också är en typ av smältsvetsning är fungerar i motsats till gassvetsningen helt utan gas. När man svetsar enligt den här metoden tänds istället en ljusbåge mellan elektroden och arbetsstycket genom en elektrisk kortslutning. Vid den här typen av kortslutning så frigörs eneregi och ett så kallat bågplasma uppstår som då smälter av kärntråden i droppform. Själva höljet följer med i droppövergången kort därefter och bildar på så sätt en skyddande slagg. Slaggtäcket som bildas fungerar som ett skydd för att smältpoolen inte ska reagera eller oxidera när den befinner sig i smältfas. I den ljusbåge som uppstår frigörs också elektromagnetisk energi som också hjälper till vid droppövergången. Effekten brukar också kallas för plasmaström.

Den belagda elektroden man använder inom bågsvetsningen utvecklades och patenterades av svensken Oscar Kjellberg år 1907. Oscar var också grundare till det svenska aktiebolaget ESAB som startade år 1904. Företaget började väldigt tidigt att utveckla svetsströmkällan och hela svetsprocessen. Resultatet blev den mest välkända och utbredda svetsmetoden idag.

Filipstads Svetsomontage © 2014